Väneko

Vänekon har fått sitt namn efter socknen Väne-Ryr i Västergötland. Väne-Ryr ligger i en skärningspunkt där de tre landskapen Västergötland, Dalsland och Bohuslän möts. Där hade en grupp djur hos Tore Torsson i stort sett hållits fri från inkorsning med de förekommande mjölkboskapsraserna. Han, liksom hans farbror och före honom hans farfar, hade använt nästan uteslutande egna tjurar och hållit fast vid den gammalsvenska kon, som han kallade den, i mer än 100 år.

Den utgör en rest av den behornade sydsvenska allmogekon och hittades i början av 1990 talet. Det fanns flera numera utdöda varianter av den sydsvenska behornade allmogekon, bland andra Smålandskon och Gotlandskon. Vänekorna kan sägas vara en rest av den västsvenska varianten och i sockenböcker från dessa trakter hittar man bilder på kor som i mångt och mycket liknar vänekon. I dessa sockenböcker kan man också läsa att många kor av just den här typen "exporterades" till närbelägna Norge, dels med båt via bl.a. Fjällbacka i Bohuslän eller också med tåg över Kornsjö i Dalsland.

Korna hos Tore Torsson hade sedan 1940-talet inte mjölkats utan hållits som betesdjur och dikor utan någon som helst förädlingsavel och ofta med fribetäckning av flera tjurar. Ordet väne lär för övrigt stamma från fornnordiskan och betyder träffande nog just bete. I ursprungsbesättningen fanns stor variation i teckning och färg. Många djur hade vit rygg, dvs. var svart eller rödbrunt sidiga, men också brokiga och i stort sett enfärgade förekom också. Formen på hornen kan dels vara långa lyrformade dels kortare enkelt bågböjda. Levandevikten för kor är drygt 500 kg, men vuxna tjurar kan bli avsevärt mycket tyngre. Djuren har kvar sina gamla egenskaper, är spänstiga, lättrörliga och goda fodersökare. De lämpar sig väl som hushållskor, men är framför allt utmärkta som dikor i bevaransvärda ängsmarker, naturreservat m.m.

En gammal ko av äldre ursprung som hittades i Värmland har betäckts med vänetjurar. Den ska så långt möjligt hållas som en egen kolinje med benämningen Runa linjen, men har inlemmats under vänekon. Vid en inventering 1992 fanns i ursprungsbesättningen 31 hondjur och 6 handjur som kunde inrymmas under beteckningen väneko.

Antal registrerade djur den 1 januari 2018: 191 hondjur och 44 handjur samt 26 spermasamlade tjurar i inalles 41 besättningar företrädesvis i Götaland samt någon besättning i Svealand.