Bohuskulla

Den lilla rest av allmogekor som går under benämningen bohuskulla kommer ursprungligen från Kynnefjäll i norra Bohuslän och Dalsland, där de gick och betade på de karga betena. Vi fann de sista exemplaren av bohuskulla hos Roland Åkesson i Skepplanda i Västergötland nära gränsen till Bohuslän. Han hade köpt dem av några äldre bönder på Kynnefjäll i norra Bohuslän. Det var dessa bönder som benämnde djuren som ”bohuskullor”. Vi har inte kunnat belägga att djuren verkligen kallats så, men självklart ligger det nära till hands att benämna dem så, dvs. kulliga kor i Bohuslän, ”bohuskullor”. Roland Åkesson uppger år 1993 att hans bohuskullor härstammar från två ganska hårt inavlade besättningar som bytte tjurar med varandra under ca. 50 års tid. I den lilla rest som fanns kvar sedan 1980 hos Roland Åkesson har det också förekommit inavel, dvs. han har använt egna tjurar, men en del fjälltjurar från semin har också använts vid några tillfällen.

Beträffande bohuskullan har vi bedrivit en hel del efterforskningar bl.a. genom kontakter med samtliga hembygdsföreningar i Bohuslän och Dalsland. Där framkom att det just i norra Bohuslän och Dalsland funnits en hel del fjällkor liksom rödkullor. Dessutom fick vi ytterligare belägg för att det exporterats en mängd kor av allmogetyp till Norge under slutet av 1800-talet och fram till 1930. Eftersom efterforskningar visat att bohuskullan egentligen är en variant av fjällko, så har den det för fjällkon karaktäristiska utseendet dvs. kullig med en levandevikt på ca. 400 kg. De flesta djuren är sidiga, svarta eller bruna eller helt vita med brun mule och bruna öron. I ursprungsbesättningen lär någon ko ha varit chokladbrun och en annan silvergrå med små fläckar.

Bohuskullan har samma egenskaper som fjällkon, dvs. lättrörlig, god fruktsamhet och lätta kalvningar. Den lämpar sig synnerligen väl som hushållsko men kan också hållas som diko på beten i t.ex. naturreservat. Vid en inventering i slutet av år 1993 fanns förutom hos Åkesson också några hondjur i några andra besättningar och inalles kunde man räkna till 10 hondjur och 1 handjur som kunde inrymmas under beteckningen bohuskulla. Flera av de äldre djuren var då ganska åldersstigna.

Några år senare tog man in Bolla, en ko med gammal härstamning funnen i Nödinge på gränsen mellan Västergötland och Bohuslän, inom bohuskullan som en egen kolinje, den s.k. "Bolla-linjen".

I en tidigare avelsplan fanns inskrivet att tjurar av den s.k. fjällnära boskapen, en äldre variant av fjällko, fick användas i aveln med
bohuskullor, men detta gäller inte i den nya avelsplanen som godkänts och gäller fr.o.m. 2021.

Antal registrerade djur den 1 januari 2022: 101 hondjur och 34 handjur samt 9 spermasamlade tjurar i sammanlagt 28 besättningar